Testrunda med mina gamla löpardojor idag på order av naprapaten. Sprang ett varv i motionsspåret och hade sagt till mig själv innan att jag skulle springa i 07.00 tempo. Vilket INTE är det lättaste när man är van vid att springa i 05.40-05.50 tempo.
Min medelhastighet blev tillslut 06,17! Efter 3km gjorde knät ont. tillslut gjorde även foten ont. Vilket inte ens händer i mina nya skor. Så det känns verkligen som en fråga om belastning och för dålig dämpa. Så det blir att ta sig ned dit och beställa specialgjutna sulor och hoppas att det hjälper. Naprapaten trodde att det förmodligen skulle göra det. Tråkigt bara att dem kostar ett par tusen!! Men som naprapaten sa: Vill du springa marathon så måste du ha rätt grejer på fötterna. Det är ju faktiskt sant. Så det är väll bara att bita i det sura äpplet och acceptera faktum.

Jag har lagt nya träningslöften till mig själv och jag har många planer i min träning. Så förstå min frustration när man inte kan sätta igång pga knät!!
Men jag måste komma ihåg: Skynda långsamt.

Japp jag måste komma ihåg det. För min egen skull!

Jag vill inte gärna erkänna det, men jag är en tävlingsmänniska, och jag är en otroligt dålig förlorare. Speciellt mot mig själv. Jag ställer höga krav, vill ständigt klara mitt personsbästa och tål inte nederlag. Men det försöker jag inte säga högt ;) ödmjuk som man är hahah!
Så nu hoppar jag in i duschen!

PUSS!