Leo hatar det. Jag kan inte låta bli att älska det. Har alltid älskat tatueringar och har några stycken själv. Dock inte så här mycket. Ibland önskar jag nästan att jag hade det. Men eftersom min kära sambo avskyr det så får jag hålla min inre graffiti-stil inom mig. Vad gör man inte för kärleken?

Jag brukade älska både tatueringar, piercingar, abstrakta hårfärger och sånt där som är så långt ifrån det normala som det bara går. Men alla måste vi växa upp någon gång I guess? Tur att jag hann göra min varg på ryggen innan jag träffade Leo bara ;) de tatueringar jag har kan han liksom inte göra något åt. Dock blev jag ju lite trotsig i London och gjorde en syster-tatuering tillsammans med min lillasyster. Men det är bara ett litet obetydligt hjärta på foten. Även om Leo avskyr även det tatueringen, så kunde jag inte låta bli. Min syster och jag bor inte ens i samma land och vi ses kanske bara ca 1-2ggr om året! Klart vi måste ha något som binder oss samman?
Bar vi som älskar tatueringar förstår oss på sånt där ;) !

Skulle lätt kunna bli en graffiti-tavla om inte leo höll i mina tyglar haha!