Något som jag alltid känt under mitt liv med hund är att människor verkar se hundlivet som en tävling. Inte bara i själva hundsporten men i allmänhet. Alla ska veta bäst och vara bäst i alla områden. Man ska uppfostra sin hund så och får inte göra så och min hund kan göra det och det och det och din är sämre än min! Kanske bara en känsla som jag är ensam om?

Själv har jag valt att gå på känsla med min hund. Jag har låtit honom gå i trappor som valp om han vill det. Han har själv fått säga till när han är för trött för att gå själv och vi har valt att inte gå någon valpkurs då vi ansett att vi kan uppfostra honom själva. Vilket vi gjort. Vi har vant honom vid barn i tidig ålder och lika så hundar och katter och andra djur. Jag tror inte man kan följa allt svart och vitt genom böcker. Jag tror man behöver lyssna på individen istället för all hundkunskap i allmänhet. De är liksom bara riktlinjer?

Jag vet inte, jag anser i alla fall att vår hund blivit en stabil och vänlig hund som man kan känna sig säker med i alla lägen. Han har aldrig visat agg mot någon och han leker jättefint med barnen.

Men tillbaka till ämnet. Det känns i alla fall som att många vill skryta lite? Fast visst, klart man ska vara stolt över sina djur! Men ibland kan det bli lite mycket?

Nog om det.