Måste börja tänka på mig själv.
Jag har kommit till insikt. Efter många år har jag insett att jag måste sluta prioritera andras välmående före mitt eget. Jag har insett att jag ständigt sätter andras intressen framför mitt eget. Jag har aldrig sett det som något negativt. Tidigare har jag inte ens lidit av det. Men nu med tiden har jag insett att man inte tjänar ett dugg på det. Jag får knappt någonting tillbaka. Man ger, och ger och ger. Men tillslut måste man väll nå ett slut? Min stubin är lång ochmin godhet och medkänsla har känts oändlig.
Men nu har mitt hjärta börjat svikta och jag börjar bli matt. Jag önskar bara att bli sedd, att få något tillbaka. Lite uppskattning och ömhet kanske? Det är jobbigt att passa upp på andra när man har så mycket annat att göra. Eller det finns så mycket annat man SKulle vilja göra.
Nej jag ska sluta att skämma bort andra med min snällhet. Nu är det dags att tänka på sig själv!
Jag tänker inte längre vara en slav i min egen godhet!!
Trackback
