Ibland kan jag inte låta bli att bli så grymt frustrerad på Leo. Det känns som att jag är den som gör i princip allt här hemma. Han säger att det inte är så. Men varför känns det som det för då? Jag diskar 99% av alla gånger och då kan jag dessutom diska två gånger samma dag, ibland 3. Jag lagar 90% av all mat. De få gånger jag ber honom laga så har han kanske inte lust egentligen och jag får typ tjata på honom att han ska göra det, vilket leder till sura miner. Några få gånger gör han de frivilligt. Städningen fixar jag kanske 60% och soptömning 50%. Tvättningen gör alltid jag. Det är Leo som har bestämt vem som ska göra vad. Jag sköter alltid mina uppgifter, och många gånger hans med. För att han inte vill, orkar eller "glömmer". Jag kanske inbillar mig att jag gör mest? Men det är dock sällan som jag inte kommer hem stressad från jobbet för att jag ska hinna gå med hunden, laga mat, diska och kanske plocka undan innan Leo kommer hem. Han kan sedan komma hem, sätta sig och äta och efter det sätta sig och vila, medan jag återigen tar hand om disken samt plockar ihop hans matlåda.

Han har själv erkänt att han vet att om han strejkar tillräckligt länge så kommer jag göra grejerna även om jag säger att jag inte tänker göra det. Jag HATAR att bli utnyttjad Leo!! Men trots det kan jag inte bli arg på dig.. Bara för att jag älskar dig så mycket. Men jag hoppas att du en dag verkligen inser hur mycket jag gör för dig. Och nej jag säger återigen inte att du inte gör någonting hemma. Men du gör inte mycket hemmasysslor! Jag hoppas du inser det om du verkligen tänker efter och uppskattar det jag gör. För jag gör de här sakerna för din skull. Fast att jag de flesta gånger inte ens vill.
Jag har alltid dig i mina tankar, tänker aldrig bara på mig själv. Någonsin. Jag låter alltid ditt välmående gå före mitt eget.

För det är sån jag är.